relations
<3
Åh, vad härligt det låter. Jag är glad för din skull :D
Tsss, vad fint sagt. Jag tackar och bockar och medger detsamma :)
Ja, jag hoppas också benhårt på lägenheten, men fikat behöver jag inte oroa mig för. Det blir alltid mysigt. Speciellt med lekarna jag förberett :D Emli är bääääst på lekar.
skönt att allt känns bra nu! och jag genomgår ett arbeta med mig själv, ständigt. dock verkar det ha sina ups and downs.
nej, jag har ingen hjälp utifrån så, utan kör på själv med vissa personer i min närhet som stöd :)
kram
Jag är jätteglad för din skull, nya kompisar gör väldigt mycket, mer än man tror :)
Puss<3
Om det är någonting positivt som ätstörningen fört med sig, så är det just att man kommit i kontakt med andra i samma situation som visat sig vara bland de finaste människorna man kan tänka sig. Trodde inte heller att det skulle hjälpa utan snarare vara negativt, men jag har blivit berikad.
Ja kära nån, det var ju inget liv det där. Skönt att inse att vissa saker har förändrats sen dess. Som det här med kompisar till exempel. Det kändes mest bara jobbigt att umgås. Nu är det ofta min räddning från att sitta och älta saker och hata mig själv. Jag har människor runt omkring som kan få mig att må bra, helt klart. Det gör världens skillnad.
Stort tack för din kommentar (och för att du letade upp det där gamla skräckexemplet till blogginlägg!), jag behöver verkligen se och höra att det går. Kram!
